God morgon!
Hemkommen från jobbet och kan dessvärre inte lägga mig eftersom att jag måste hämta Olivia om två timmar. Jag hoppas att hon kommer att vilja sova när vi kommer hem, annars kommer mina barn ha en väldigt trött moder idag. Jag har förresten glömt att nämna mitt MVG som jag fick på mitt tal i nationella provet i svenskan! Tjoho vad stolt jag är över mig själv! Min lärare öste en massa beröm över mig, det gjorde verkligen min dag.
Nu har en vecka gått sen Mr.Y lämnade Umeå för Uppsala, måste sägas att det faktiskt inte känts så jobbigt som jag hade trott att det skulle göra! För visst är det så att det brukar vara värst första veckorna? Så om det har gått så här bra hittills, att saknaden inte förtärt mig så borde det ju bara gå bättre, eller? Kanske är det för att jag hade insett att Jag behövde min egna tid och distans till allt för att hitta tillbaka till mig själv som det har känts så lätt? Jag har extremt lätt att tappa fokus och jag behöver öva mig på att ha en balans i mitt liv. Då allt ska få lika mycket tid, fast skolan och barnen ska självklart ha den mesta tiden. Till veckan som kommer har jag tänkt att få lite ordning och struktur i min vardag, det är inget som kommer hända över en natt men det är något som jag tänker jobba på. För jag är viktig, om jag inte prioriterar mig själv, mina mål och drömmar hur ska jag då kunna fungera som en lycklig människa? Jag har också tänkt att jag ska få någon form av ordning på min träning så att jag verkligen kommer igång, under den intensiva period jag och Mr.Y har umgåtts så har ett och annat trivsel kilo kommit till. Inget jag trivs med alls, men sena måltider och en massa mys flera gånger i veckan sätter onekligen sina spår! Det är trots bara att inse att man inte längre är ung 20-åring som har en förbränning på högvarv.
Nu måste jag fika något! Dagen är fylld med aktiviteter som ska utföras och uträttas.
