binasvardag

Tillbaka i Umeå igen och det är precis lika grått och trist som det var när jag lämnade stället. Känns så tomt igen och alla dem känslor jag hade när Mr.Y åkte iväg finns med mig nu. Jag hade lärt mig att inte sakna så mycket, att inte få känna hans närhet, hans kyssar och hans ömhet. Att sova ensam var lätt, imorse när jag kom hem möttes jag av en tom och ekande lägenhet. Ingen som var hemma, jag blickade upp mot Mr.Ys fönster när jag gick in genom porten, det värkte i mitt hjärta att jag fortfarande inte skulle få se honom vinka från sitt köksfönster, att jag inte skulle få somna på hans bröst inatt. Usch jag mår verkligen inte bra just nu.. Han var så gullig innan jag skulle åka, sa att det var jobbigt att jag skulle åka och jag borde stanna. Tror ni man vill åka då? Nej.. Men jag har barn och ansvar och kan inte låta mina impulser styra mig för mycket. Han kommer ju hem så småningom, men det kommer att vara jobbigt den närmsta tiden. Dessutom har vi ju det förhållande vi har och det gör det inte lättare.. Nu orkar jag inte skriva mer..

Godnatt